Får man va så ironisk och säga att man ser ljuset i tunneln. Det jag menar är att vi snart igen går mot ljusare tider och ett nytt år nalkas 🙂 Som ni förstår är jag inte så förtjust i mörkret, jag blir som en zombie som inte får nåt gjort.

Medan jag sitter här och väntar på ljuset funderar jag på hur det här året har varit, vad har jag lärt mig, har jag vuxit som person och medmänniska….Jag hoppas det!

Det jag med säkerhet vet är att jag lärt mig säga nej och stå upp för mig själv, det tog bara 52 år 😉

Sen har jag äntligen tagit tag i min andliga sida, får se hur långt den kommer ta mig och vilka upplevelser den har för mig. Jag har alltid känt mig lite osäker när det gäller det. Men än en gång har jag fått bevis för att jag har en gåva som jag ska använda mig av. Man ska inte slarva bort det som man är ämnad för. Tog också bara halva mitt liv att komma på.

Tror 2017 kan bli ett bra år med mycket kärlek och kunskap.

Kramar till er ♡