Som man brukar säga man måste vara frisk för att vara sjuk.

Den långa processen innan man får ett svar från sjukvården tär på allmäntillståndet. Ibland tänker jag att det hade varit bättre med ett brutet ben, för då hade jag fått gips och sen hade benet blivit läkt. Idag vet jag att om jag stoppar i mig tillräckligt med värktabletter så kan jag med lite tur få en skaplig dag. Hur länge orkar man med att ha det så???

Med en värkande kropp får du förklara dig varför du till exempel inte kan hjälpa till och lyfta eller bära tungt. Det syns ju inte utanpå att kroppen skriker av smärta eller att den kommer göra det ifall du bär eller lyfter.

Du kan se frisk och fräsch ut utanpå, tack gode gud för den som uppfann smink ? men ett lite titthål där folk kan kika in i kroppen och se vilket helvete den ställer till med skulle varit bra att ha. ?

Man vill så mycket men orken räcker mest till att arbeta och återhämtning. Som jag skrev innan så tar allmäntillståndet stryk, man blir osocial och lite av en eremit. Jag vet ju att det jag gör kommer jag få surt efteråt så det gäller att välja rätt saker som är värda att ta skitdagar efteråt för.

Detta blev visst ett klaga inlägg men det känns bra efteråt. Man måste få gnälla ibland, och fast det finns dom som har det värre så måste man få känna att nu har jag det jobbigt.

Lättar upp avslutet med ett änglasvar ? ta det till dig om du känner att det är svar på din fråga!

Blev ett hoppfullt svar för mig ❤ och återhämtning är precis det jag behöver!